VÄRLDENS BÄSTA MOLLY OCH VÄRLDENS STOLTASTE MAMMA!!!

Vad kan man säga efter dagen annat än att Molly är bäst!!! Jag är så glad och stolt över min underbara tjej! Får en tår i ögat bara av att skriva detta nu. :)

När vi kom dit kl 9 imorse var de ute som vanligt på morgnarna från kl 8 (om det inte är för kallt eller för halt). Och det var nog bästa möjliga, att lämning fick ske ute, Molly älskar ju att va ute! Hon fick direkt span på en sån här gunghäst och ville hit. Så jag sa "okej, men då går mamma nu så kommer jag sen och hämtar dig, så kanske Ann-Marie (fröken) kan gå med dig och gunga?" Och direkt gick hon med fröken mot hästen (7-8 meter bort). Va? Var det så lätt? Inga tårar? Inget maaammaa? Ingen panikslagen blick? Blev nästan paff och va själv inte beredd på att vända på klacken och gå men det gjorde jag såklart. När jag kom bort till grinden va Molly uppe på hästen och då såg hon bort mot mig och pekade. Jag vinkade glatt och stängde grinden och gick runt hörnet. I bilen kom tårarna! Jag hade lämnat min lilla tjej på dagis! Jag har varit med henne dag och natt i 19 månader och nu lämnar jag henne till "främmande människor" på dagis! Men tårarna va en blandning av lättnad och stolthet också. Min duktiga tjej, godtog att jag gick utan protest!

Dagen flöt på hemma. Micke började kl 14 idag så därför kunde jag lämna med bil. Jag städade, tvättade och höll mig sysselsatt! :) Hade mobilen bredvid mig hela tiden, tror knappt jag tänkte på nåt annat förutom Molly dessa timmar. Dagis ringde inte och kl 13 åkte både jag och Micke dit och hämtade. Molly hade då vaknat för 10 min sen och hade sovit en timme och 20 min i sin vagn! Duktiga älskling!! När hon såg oss blev hon glad men inte överdrivet, utan hon fortsatte leka lite sen medan vi pratade och gick igenom dagen med fröknarna. När de hade kommit in från gården hade hon blivit lite ledsen och frågat efter mig, men det va ingen större fara, sa Litza. Maten hade varit fisksoppa och hon hade väl inte ätit så mycket men det är ju normalt. :) Annars sa de bara att allt gått jättebra!!

Imorgon är det dags för samma upplägg igen men då kommer lämning ske inne för de skulle ha nån sångstund tyckte jag Anki sa. Bara hoppas det går bra då med. Men fröknarna varnade för att det kan komma ett bakslag senare när de inser att "jaha, är det såhär vardagen ska se ut nu?" Så det är ju bra att man är beredd på det!

Dessa dagar har varit en sån anspänning, har precis nattas Molly och jag har huvudvärk nu! :) Men det tar jag gärna efter en sån här kanondag!! Molly, du är så bäst och du gör mig så lycklig och stolt varje dag!!